Sändare och mottagare
Alla sändare är digitala och proportionella. Kort kan sägas att det betyder att signalen är digital och att utslaget kan varieras ”steglöst”.

Kristaller
Så länge man inte kör Spektrum eller med syntetssändare/mottagare behöver man en sändar- och mottagarkristall. Hitec kallar sitt syntetssystem för Spectra, vilket lätt kan blandas samman med Spectrum. Sändarkristaller kallas ofta för Tx och mottagarkristaller för Rx. Kör man AM kan man oftast använda kristaller från andra tillverkare än radions eller mottagaren. Däremot kan man inte sätta en sändarkristall i en mottagare eller en mottagarkristall i en sändare.

Kör man FM bör man ha sändarkristaller från sändartillverkaren och mottagarkristaller från mottagartillverkaren.

Man kan inte köra med AM-kristaller i en FM-radio och man kan heller ha FM-kristaller i en AM-radio. Det går heller inte byta frekvensband (från ex. 72->40 MHz eller från 40->27 MHz) genom att byta kristall. Däremot går det naturligtvis bra att byta frekvens inom samma frekvensband. Det är all radioutustning med lösa kristaller konstruerade för. En AM-radio och en FM-radio på samma frekvens kan störa varandra men inte styra varandra.

En del sändare är modulbyggda och man kan även byta frekvensband eller modulering på dem. I Sverige får man köra på 27 MHz, 40 MHz samt 2,4 GHz. Amerikanska och franska 72 MHz är inte tillåtet i Sverige. 27 MHz är det enda frekvensband som är tillåtet i hela världen (Japan tillåter inte 2,4 GHz). Något att ha i bakhuvudet om man ska ta med bilen på resan eller tävla internationellt. Följande frekvenser är tillåtna i Sverige:

Brun klämmma
Frekvens Kanal
26,825 87
26,865 91
26,885 93
26,935 98
26,995 04
27,045 09
27,145 19
27,195 24
NB: Går man lägre än 26,995 MHz kan det blir problem om man inte har en 26 MHz-mottagare eftersom inte alla 27 MHz-mottagare är injusterade för så låga frekvenser.

Grön klämma
Frekvens Kanal
40,665 50
40,675 51
40,685 52
40,695 53
40,705 53A
40,715 54
40,725 55
40,735 56
40,745 56A

Spectrum
2,4 GHz

FM eller AM?
Oftast får man med en enklare AM-radio när man köper ett paket. De mer påkostade lösa sändarna är FM-sändare. Vad skiljer dem åt förutom funktionerna?

Man brukar säga att AM är sämre än FM. Det är dock inte sant. I teorin är faktiskt AM mer störningsskyddat än FM. AM använder nämligen signal/icke signal för att överföra signaler till mottagaren. FM använder signal/signal+variation på signalen för att överföra sin signal. För att störa ut en AM-sändare måste det som stör pricka rätt frekvens medan det som stör en FM-radio bara behöver pricka en av de två frekvenser som den sänder på. I praktiken är FM-sändaren bättre skyddad mot störningar eftersom FM-sändarna vanligen har mer påkostade komponenter.

PPM, PCM och HRS
FM-sändare finns i tre varianter, PPM, PCM och HRS.
Pulse Position Modulation – Denna är den vanligaste sorten. Signalerna till de olika servona kommer efter varandra i en signalkedja om 18 ms + kontrollsignal (2 ms tystnad). Varje servosignal är 2 ms lång vilket gör att tekniken som mest kan hantera nio kanaler. PPM-mottagare kan fungera ihop med andra tillverkares PPM-sändare på samma frekvens.

Pulse Code Modulation-Det ger möjlighet till inbyggt fail safe och även till högre precision. Inte dumt alls när det går fort och man vill ha en exakt styrning eller gas. Det skickar en binär kod till mottagaren som anger en exakt position. Hur många möjliga steg elektroniken kan dela in servorörelsen i varierar mellan tillverkare. Futaba PCM 1024 betyder att systemet kan dela in ett 60-graders servoutslag i 1024 steg. (Spektrums 4096 steg gäller för hela servoutslaget, ca 180 grader, och är alltså inte fyra gånger högre utan en tredjedel högre). Med hjälp av PCM-teknik kan man ha fler än nio kanaler eftersom det är den binära koden som begränsar. På grund av att det inte finns en standardkod går det inte att använda en PCM-sändare från en tillverkare tillsammans med en PCM-mottagare från en annan (givetvis kan undantag finnas). För att dra fördel av PCMs högre upplösning rekommenderas digitalservon.

High Response System är en Futabavariant på PPM. KO Propo och Sanwa har en liknande varianter. HRS har en snabbare kommunikation än vanlig PPM och förutsätter att man enbart har digitalservon/elektroniskt fartreglage för att fungera. Principen är enkelt sagt densamma som för PPM men eftersom den bara hanterar 3 kanaler och inte nio kan tiden mellan att samma kanal får en signal kortas ned till en tredjedel.

Spektrum
Spektrum arbetar på 2,4 GHz (samma frekvensband som blåtand och wlan). Spektrum arbetar utan kristaller och byter frekvens flera gånger i sekunden. Det tillåter 79 förare samtidigt och känner autmatiskt av vilken frekvens som är ledig för stunden. Räckvidden är bättre än AM och enligt en del även bättre än FM. Spektrum tillverkar egna sändare och mottagare men även lösa sändarmoduler så att sytemet kan användas med vissa traditionella sändare. Futaba har ett eget Spectrumsystem som bortset från räckvidden är identiskt med det från företaget Spectrum RC. Ett tredje system är Nomadios Spectrumsysem som även tillåter telemetri. Från sändaren kan man se uppgifter om batterispänning i mottagaren, bilens hastighet med mera.

Elbilar och BEC
Battery Eliminator Circuitry – Gör att man slipper ha mottagarbatteri. Mottagaren och servona kan då köras på bilens drivack. Det räcker att mottagaren eller det elektroniska fartreglaget har BEC-krets för att det ska fungera.

Bränsledriva bilar
Fail safe är en självklarhet på en bränsledriven bil. Det är en liten sak man sätter mellan mottagaren och gasservot. Med den kan man ställa in ett läge (vanligen tomgång eller broms) som den ska styra gasservot till om bilen tappar kontakten med sändaren eller om batterierna börjar bli dåliga. En del lite mer påkostade mottagare har inbyggt fail safe. De är vanligen PCM-, HRS- eller Spektrummottagare även om Futaba har en PPM-mottagare med inbyggt fail safe på kanal två.

Large scale
Ska köras på FM eller Spektrum av den enkla anledningen att motorns tändsystem kan störa en AM-radio. Bensinmotorerna har ett tändstift som elektroniskt generar en gnista varje varv och detta kan störa radion (till skillnad från glödstiftet i en metanolmotor som glöder hela tiden av värmen i förbränningsrummet). Det finns särskilda så kallade avstörda tändhattar att sätta på tändstiftet om man vill köra med en AM-radio eller får problem med radiostörningar när motorn är igång. Det vanliga är att man spänningsmatar styrservon (eller styrservona) med en y-kabel direkt från batteriet så att mottagaren inte belastas med den ström som styrservot kan dra ibland.

Servon
Ett servo är en motor som går åt ett av sändaren valt håll. Alla tillverkares analoga servon fungerar med alla tillverkares mottagare utom Futabas HRS-mottagare. Digitala servon rekommenderas inte med AM-mottagare.

Data för servon brukar uppges för 4,8 V och 6,0 V. Alla servon blir snabbare och starkare vid 6,0 V än vid 4,8 V. Därför är idealet för rc-bilar att alltid använda 6 V (4x1,5 V eller 5x1,2 V). Viss helikopterelektronik är dock enbart gjort för 4,8 V men det är en annan sak. Använd gärna så hög kapacitet som möjligt på cellerna så får du längre körtid. För large scale är 1 500 mAh i minsta laget medan det räcker jättelänge för en touringbil.

Styrservon
För banbilar gäller att man ska köpa det snabbaste man har råd med så länge som det klarar bilens vikt. Styrkan är inte så viktig eftersom de flesta servona är tillräckligt starka. En 1:8 IC Track kan dock behöva lite mer styrka. För monstertruckar och andra offroadbilar är styrkan viktigare. Dels för att bilarna är tyngre men även för att däcken är det och att servorättaren till trots så får servot ta en hel del smällar.

Gasservo
Så snabbt man har råd med ger en rapp bil med bra respons. Här är inte dragkraften så viktig eftersom även en tung large scale-bil klarar sig med 7-8 kg dragkraft med standardbromsen.

Digitala och analoga servon
Vad skiljer då analoga från digitala servon? Ett digitalt servo har sin angivna styrka längs hela utslaget medan ett analogt blir klenare mot ändlägena. I mittlägena bör de vara lika starka även om ett digitalt har högre stall torque vid samma dragkraft. Stall torque är servots förmåga att stanna kvar i ett visst läge och kan ibland vara högre än dragkraften.

Det digitala servot har högre upplösning än ett analogt och ger mer exakta utslag. Det digitala servot är således lite bättre men en nackdel är den högre strömförbrukningen. Digitala servon drar alltid mer ström än motsvarande analoga. De har alltid ström på och det är därför de vanligen reagerar lite snabbare och har högre stall torque.

Ett digitalservo har högre intern pulstäthet. Det har dock inget med signalen från mottagaren att göra. Mottagaren har alltid samma pulstäthet på signalen. Den vet inte om det är ett analogt eller digitalt servo på en viss kanal. Det är bara Futabas HRS-mottagare, Sanwas och KOs motsvarigheter som har högre pulstäthet. De systemen funkar dock enbart med digitala servon och ESC:n (som kan hantera den högre pulstätheten).

Coreless är en motortyp som ger lägre rörlig massa, vilket gör att servot, teoretiskt sett, får snabbare start och stopp samt mer exakta utslag.

Tre kanaler till en bil?
Alla bilar går att köra på två kanaler men en del kräver tre kanaler för att komma till sin rätt. Den tredje kanalen sköter då vanligen växellådan, frambromsarna eller bakhjulsstyrningen. Detta kan man åstadkomma med två kanaler men en trekanalssändare ger möjligheter till individuella ändläges- och mittlägesjusteringar.

Mixning
De flesta trekanalssändare har bara en brytare för att styra den tredje kanalen. Tanken är ändå att den bara ska styra en växellåda eller något annat som inte kräver steglös justering. De lite mer avancerade sändarna ger möjlighet att mixa in den tredje kanalens utslag så att den följer med kanal ett eller två. På så sätt kan man exempelvis ha bakhjulsstyrning på en crawler eller separata frambromsar på en larce scale-bil.

Eftersom servot då sitter via en egen kanal (som ”slavar” under en annan) kan man fortfarande ställa ändlägen, trim och subtrim (flytta hela servots arbetsområde). Det gör att man enkelt kan ställa in länkaget så att båda servona får jobba på ett bra sätt. Mixningen, eller rättare sagt hur mycket servot ska följa det andra servots rörelser kan man justera via radion. På så sätt kan man exempelvis finjustera bromsbalansen mellan fram och bak via sändaren medan man kör. Det är väldigt användbart, speciellt när man kör på olika underlag.

Räckviddstest
Ny radio eller nya kristaller? Kör du på ett nytt ställe? Räckviddstesta alltid innan du kör som vanligt med en ny mottagare/sändare/kristaller. Då vet du att det inte blir några problem eller om det finns något i närheten som kan störa dig.

Enklast räckviddstestar man genom att pallra upp bilen så hjulen hänger fritt och starta motorn. Sedan kan man gå ca 15 meter bort med inskjuten antenn eller ca 150 meter bort med utdragen antenn. Ljudet från motorn ska inte ändras. Har du en elbil ska motorn inte starta för att du går längre bort. I så fall börjar mottagaren leva sitt eget liv. Tänk på att örat kan lura dig! Om det låter som att motorn svara långsamt på avstånd beror det mer sannolikt på att ljudet tar tid för att hinna fram än att sändarens signaler tar tid på sig att nå fram.

Några vanliga förkortningar:
ABS -Anti-Lock Braking System Möjligheten at simulera ABS-bromsar genom att låta bromsservot pulsera snabbt. Funktionen kräver ett snabbt servo för att komma till sin rätt och sliter dessutom hårdare på servot än vanlig inbromsnig.
ATV – Adjustable Travel Volume Se EPA
ATL – Adjustable throttle Limiter. Vanligen har gasen och bromsen/backen lika stort utslag på sändaren. På en bil utan back kan man ibland vilja ha ett större spann för gasen och et mindre för bromsen för att få ett mer exakt gasutslag. En vanlig grundinställning är då 70 % av utslaget för gasen och 30 % för bromsen.
BEC – Battery Eliminator Circuitry En funktion hos mottagaren som gör att den kan få ström (och förse de andra servona) via ett elektroniskt fartreglage eller ett servo.
Bromsmixning Se mixning
D/R – Dual Rate. En omkopplare som låter dig växla mellan två olika maximala styrutslag. En del avancerade radios har två dual rate lägen eller trippel rate.
EPA – End Point Adjustment. Ändlägesjustering. Möjligheten att justera varje servos ändläge var för sig. En mycket viktig funktion som man ska vara noggrann med så att servot inte försöker röra sig längre än det mekaniskt kan i bilen.
EXP – Exponential Rate.Möjligheten att göra servoutslaget mer eller mindre känsligt runt mittläget. Minus exp är bra för att göra en snabb bil mindre känslig i styrningen. (Grundinställningen är proportionell, dvs lika känslig hela vägen).
Mixning Möjligheten att låta en kanal följa en annan kanal. Används vanligen för bromsmixning på large scalebilar där bromsservot på kanal tre följer bromsutslaget på kanal 2 eller för fyrhjulsstyrning via två separata servon.
REV Servo Reversing Möjligheten att vända på servots rörelseriktning.
SUBTRIM Flyttar hela servots arbetsområde. (Vanlig trim justerar bara mittläget inom arbetsområdet.)

Mouton
RSB Administratör